Lyrics of Jon Sindénius – Din egen far

Han går sent och kommer tidigt
Som oftast kommer han inte alls
Han går på krogen ren och stilig
Och kommer hem i en galen vals
Och ibland så blir han våldsam och sne
Men aldrig, aldrig nånsin i mot dig
Om du vill han nått så står han där skev
Bland flaskor och löss gömd i en bar
Din egen far

Han mäter rakt men det blir krokigt
Han säger att gatorna är hans hem
Det där med löften kan bli tokigt
Han är ganska dålig att hålla dem
Men han spelar dragspel och sjunger som en gud
Om rosor och vår när vintern böljar kall
Han säger att kärleken är falsk som en brud
Men vill att jag ska bli en ömsint karl
Din egen far

Han lyssnar på Miles och gammal Elvis
Han säger att Dylan är okey
Fast Cornelis är ju någon särskilt
För att inte tala om Frank’s My Way
Han sover på soffan utan lakan och filt
När han härjat sent och inte vill väcka mig
Han vill att jag ska bli nått stort och vilt
Han säger: grabben bli aldrig nånsin var jag var
Din egen far

Jag vet att han gråter en skvätt alena ibland
Över allt det där som aldrig blev av
Det är väl så det blir till slut den dag
När minnena är allt som man har kvar
Av sin egen far